Den 14 september presenterade regeringen en rad satsningar för miljö och klimat i höstbudgeten. Av de 9,7 miljarder som föreslås gå till grön återhämtning i spåren av coronakrisen, går en stor del – 5,4 miljarder kronor till att minska transportsektorns påverkan.
Vi välkomnar förslagen på stöd för industrisatsningar så som biodrivmedel, ökade krav på inblanding av bioflygbränsle och tillskottet till RISE för att modernisera och komplettera testbäddar för bioraffinanerier. Företrädare för bränsle- och flygbranschen har länge påtalat att regeringen behöver ta på sig ledartröjan i omställningsarbetet för ett grönare flyg. Men utöver reduktionsplikt och ekonomiska incitament ser vi fler nödvändiga åtgärder och konkreta former, som med kraft kan påskynda omställningen och säkerställa flyg med grönare vingar.
Hållbar produktion av bioflygbränsle är en viktig del i flygets färdplan för att minska sin klimatbelastning. Därmed också Sveriges färdplan för att bli det första fossilfria välfärdslandet i världen och föredöme i en nödvändig global omställning. Med syfte att möta ett växande behov av bioflygbränsle pågår intensiv forskning i Sverige för att utveckla inhemskt bioflygbränsle med skogsbaserade råvaror. Här finns stora möjligheter för självförsörjning och för att skapa ett utbud som möter en prognostiserad och växande efterfrågan. Idag är allt bioflygbränsle som används i Sverige importerat och produceras från en begränsad råvarutillgång, men inte med skoglig bas. Prisgapet mellan fossilt och förnybart är för stort, det har påverkat investeringsviljan för inhemsk teknikutveckling negativt.
I denna situation behöver regeringen på bred front ta ställning för förnybart genom riktade åtgärder som snabbt förbättrar förutsättningarna för inhemsk produktion av bioflygbränsle. Därför måste politiken säkerställa tillgång till råvara och stimulera fortsatt teknikutveckling.
I Partnerskapet TreePower har 16 representanter från kommun, region, akademi, energibolag, flygsektor och den skogliga sektorn i norra Sverige, krokat arm för att bidra till regeringens mål om ett fossilfritt Sverige 2045 och den svenska flygbranschens mål om ett fossilfritt inrikesflyg fram till 2030. Vårt arbete handlar om att skapa rätt förutsättningar för att utveckla och starta upp en kommersiell och storskalig inhemsk produktion av bioflygbränsle baserad på skogliga restprodukter och med mindre klimatavtryck. Vid sidan av de förslag som presenterades den 1 september av företrädarna för bränsle- och flygbranschen ser vi ytterligare åtgärder som måste till för att skapa ett tryggt investerings- och omställningsklimat för utveckling av bioflygbränsle, bland annat:
- Skapa offentlig efterfrågan. Då statens förnyade ägarpolicy till statliga bolag pekar på behovet av långsiktigt värdeskapande i linje med klimatmål och agenda 2030, bör ägaranvisningar och bolagens samhällsuppdrag revideras genom krav på inblandning av bioflygbränsle i sitt tjänsteresande med flyg. Likt Swedavia gör, då de sedan 2016 köper in bioflygbränsle motsvarande bolagets egna tjänsteresor. En sådan åtgärd kan genom regleringsbrev till myndigheter skapa en ökad efterfrågan och därmed öka incitamenten till investeringar i bioflygbränsleproduktion.
- Stöd industriell energieffektivisering för att frigöra mer biomassa. Skapa ett finansiellt stöd och incitament för energieffektivisering och -omställning inom industrier och energibolag, där skogliga och skogsindustriella sidoströmmar används som primära energibärare vid produktion av ånga, värme och elkraft. På så sätt möjliggörs frigörandet av nödvändiga volymer råvara för exempelvis biobaserad bränsleproduktion.
- Investera i nya och befintliga forskningsplattformar som arbetar med teknikutveckling av bioflygbränsle. Forskningen ligger före marknadsmognaden och plattformar för möjlig test, pilot och demo finns, dock utan långsiktig finansiering. Ge därför statligt finansieringsstöd och förlängda projekttider för inhemsk teknikutveckling.
Genom ovanstående punkter och en ökad statlig inblandning kan vi snabbt öka förutsättningarna för investeringar, omställning och inhemsk produktion av bioflygbränsle. Det ger en nödvändig förutsägbarhet och långsiktighet som stakar ut vägen för marknadens aktörer att driva utvecklingen framåt tillsammans med det offentliga. Om hela Sverige ska leva och växa, om vi ska kunna nå våra högt uppsatta klimatmål och samtidigt öka vår självförsörjningsgrad samt stärka vår export är ett fossilfritt flygande en avgörande pusselbit.
Politiken måste peka med hela handen och konkretisera ambitioner samt genom styrning skapa en marknad där efterfrågan lägger grunden för kommersialisering. Med efterfrågan på marknaden, tillgång till råvara, säkrad energi och teknikutveckling kan vi lyckas.
Torgny Hardselius, ordf, Norra skog
Ann-Britt Edfast, FoU, Sveaskog
Anders Lundkvist, KSO, Piteå Kommun
Lenita Ericson, KSO, Luleå Kommun
Birgitta Bergvall Kåreborn, rektor, LTU
Ulf Westerberg, Innovationsledare, Piteå Science Park
Fredrik Granberg, VD, LTU Green Fuels
Christer Gustavsson, VD, KIRAM
Gry Holmgren Hafskjold, ordf. LTU Holding AB
Helena Holmgren, projektledare TreePower
Carl Wangel, Marknadschef, Luleå Business Region
