Skogen är en utpekad resurs för den gröna omställningen, men den skogliga debatten som förs i media riskerar att sätta omställningen på paus. För oss i det sektorövergripande samverkansprojektet TreePower blir situationen svår. Med uppgiften att arbeta förutsättningsskapande för en storskalig inhemsk produktion av bioflygbränsle, baserad på skogliga restprodukter och industriella sidoströmmar, drabbas vi av den osäkerhet som uppstår.

Å ena sidan införs reduktionsplikt och ett förespråkande för ökad användning av biodrivmedel, å andra sidan pekas biodrivmedel ut som en klimatbov. Det blir svårt att orientera sig i den pågående skogliga debatten, vilket skapar en osäkerhet som inte bara skrämmer bort investeringar utan också bromsar innovationer som främjar en cirkulär ekonomi och bidrar till utfasningen av fossila råvaror.

För att förhoppningsvis förena de stridande lägren, vill vi delge perspektiven som saknas för att säkerställa en snabb omställning av det samhällskritiska flyget. Vi behöver nya gemensamma ”stridsfrågor” som för oss framåt – från det fossila till det förnybara.

Hur nyttjas biomassan bäst?

Skog avverkas inte för att producera biodrivmedel. Skog avverkas för att primärt producera sågade trävaror och papper. Vi använder toapapper och förpackningar, har någon trämöbel hemma eller bor i ett trähus. I västvärlden är det oundvikligt att bruka skog, om vi inte skulle ställa om vårt levnadssätt radikalt. Alternativt skulle dagens biobaserade produkter från skogen behöva ersättas med andra material, ofta baserade på fossil råvara och ändliga resurser. Skogen innebär en enorm möjlighet att kunna fasa ut fossila produkter och gå mot ett cirkulärt samhälle där jordens naturliga gröna kretslopp verkar. De svarta kolkedjorna från fossilt bränsle tillför kolatomer till jordens kretslopp, utöver de gröna kolkedjor som redan finns här och gör därmed ekvationen för ett cirkulärt kretslopp omöjlig.

Vår uppgift är inte att avgöra hur mycket eller hur lite skogen ska brukas, men samhället behöver de resurser som skogsbruket ger. Vi vill undersöka hur resterna i värdekedjan kan användas för att uppnå optimalt resursutnyttjande av den skog som faktiskt avverkas. När skogen brukas bildas restprodukter, så kallad grot men även sågspån och bark från bland annat sågverk samt olika restprodukter från massabruken. Frågan är hur man kan använda restprodukterna på klokast vis. Bioflygbränsle är ett alternativ vi förordar.

Vi behöver flyget – men hur och när ska det bli mer hållbart?

Flyget står inför positiv teknisk utveckling. Tekniken med elflyg kommer inom den närmaste tiden att innebära ett bra komplement till flygtrafiken i stort, där elflyg med dagens tekniknivå kan frakta relativt få passagerare kortare avstånd. Det öppnar för nya transportmöjligheter och linjer, framförallt ur ett regionalt perspektiv.  Vätgas som drivmedel är också en spännande möjlighet för flyget. Det kräver dock nya motorer och ny design, vilket tar lång tid att implementera kommersiellt.

Bioflygbränsle är idag accepterat av den globala flygindustrin för inblandning upp till 50% och i Sverige är reduktionsplikt påväg att införas. För att flyget ska kunna gå mot att bli hållbart i närtid är därför bioflygbränsle fundamentalt, det motverkar kapitalförstöring och miljömässiga förluster genom en förtida avveckling av den befintliga flygplansflottan. Vi är övertygade om att alla lösningar kommer att behövas för att vi snabbast möjligt ska ta oss mot ett hållbart flyg.

Ska den skogliga striden sätta klimatomställningen på paus?

Så länge debatten polariseras och det pekas finger åt förslag som ökar hållbarheten för flygbranschen riskerar utvecklingen gå långsammare och investeringar i viktig teknologi försenas eller förhindras. Vi måste agera nu, med handlingar som driver utvecklingen framåt med det vi vet, har och kan idag. Faktum är att de som agerar och arbetar för att hitta lösningar på klimatkrisen är de som driver oss framåt mot en hållbar framtid. Om vi ska vara utsläppsfria till 2050 är det sämsta vi kan göra att vänta.

Nils-Olov Lindfors, regionråd, Region Norrbotten
Torgny Hardselius, ordförande, Norra Skog
Carl Wangel, marknadschef, Luleå Business Region
Helena Holmgren, projektledare, Treepower
Ulf Westerberg, innovationsledare, Piteå Science Park och klusterledare, Bothnia Bioindustries Cluster Fredrik Granberg, projektledare, Luleå Tekniska Universitet och platschef, LTU Green Fuels

Leave a Reply

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Som prenumerant på TreePowers nyhetsbrev får du information om aktuella händelser och framsteg, samt inbjudningar till event.

Ange E-postadress: